måndag, november 27, 2006

A friend in need

- is a friend indeed.

Är det du som gör ont i mig när jag lyssnar på Lars Winnerbäck och Peggy Lejonhjärta? Är det alla våra drömmar som en och en förtvinat som skaver? Är det din bit av hjärtat som är hålet i mitt bröst? Är det för att vi är förlorade som jag vill gråta?

Och varför måste det alltid sluta såhär för oss? Varje kapitel i vår saga är en tragedi och varje tragedi är ännu en förlorad dröm. Varför kan du inte bara förstå mig som du alltid gjorde förut? Varför kan du inte älska mig som du alltid gjorde förut?

Varför kan du inte bara vara den person du alltid var förut?

Dom som säger att tiden läker alla sår, dom ljuger.